Kellandersisters

Jo men visst, förstår ni.
Jag ser!
Vi snackar värsta superman-synen!
Ni kan numera känna er en smula tryggare när ni är ute på vägarna.
Fast jag har så klart inte fått nya ögon.
Det är bara så det känns.
Jag har nämligen fått linser.
Eller fått och fått, förresten.
Det här var minsann inget kalas som kostade gratis - men det är så värt vart enda öre.

Det är lustigt det här...
Man fattar liksom inte hur himla illa man ser förrän man får uppleva skillnaden.
Nu har allt i omgivningen helt plötsligt fått konturer!
Det är kanonhäftigt!

Dock finns två baksidor.
1 - Jag har inte riktigt fått in tekniken än. Det är svårare (och lite äckligare) att ta ut linserna än att ploppa in dem, tycker jag. Det där pillandet är obehagligt. Och igår morse höll jag på att komma för sent till jobbet för jag bara lyckades få in den ena linsen.
2 - Jag bör inte promenera omkring i underkläderna här hemma. Man ser tydligen in till grannen.


Nu till nåt helt annat.
Visst är det härligt med snön!
Nu är jag förvisso inget större fan av vintern, men hellre att det är snö och ljust än att det är grått, kallt och bara fult.
Barnen var helt överlyckliga igår.
De byggde hästar, lastbilar, affärer och annat i snön och lekte och skrattade.
Hoppas att snön får ligga kvar nu!
Tänk om det blev ett vitt sportlov i år.
Det vore nästan nåt nytt.

Ha en trevlig lördag!