Dottan (Ninni)

Nu har jag ridit Dottan några gånger och det känns bättre för varje gång. I början är det som att sitta på några hundra kilo dynamit och man vet inte riktigt hur det ska sluta, men när hon slappnar av är det såååå härligt!






Den sista bilden är tagen precis samma sekund som Dottan tänker "Herrejävlar! En toppluva! De är farliga har jag hört. Bäst att jag hoppar rakt upp och åt sidan så att inte toppluvan förvandlas till en varg!" Eller nåt..


Dottan of Raptown (Ninni)

Nu ska ni få göra er en ny bekantskap.
Möt Dottan!



Detta vackra fullblod (Dottan alltså, inte jag!) kan det tänkas att ni kommer få se en hel del av framöver.
:-)

Posers! (Anna)

Vi har förstått att det är lite inne att posa nu. Vi vill inte vara sämre. Varsågod. En stilig idolbild på Frida och mej aka Fru Häst. Jiiiihaaaaaa!



(Ja, vi har roligt på jobbet, även om "jobba i affär inte är något meningsfullt arbete".)

Läs mer på
Sportifbloggen.

Tisdag i Rappestad (Ninni)

Hoppning igår!
Love it!

Min fan club var med och det kändes fint.
Ragge följde nog mest med för att kunna ragga på Tilia. De är numera vänner på facebook och Ragge verkar ha lagt in en seriös stöt. Vi får väl se hur romansen utvecklar sig...

Jag red Nico och efter att har ridit Pelé är det lite som att rida en finlandsfärja.
Så känns det i alla fall.
Inte så snyggt eller men jävligt kul!


Här är min ridfröken.


Jag hade glömt min säkerhetsväst och fick låna Lottas.
Därmed drabbades jag genast av en obehaglig flashback.

När jag var i tio-årsåldern och nyss hade börjat tävla i fälttävlan fick jag låna min vän Hannas skyddsväst. I terrängen startade jag så att jag skulle hinna i mål en stund innan Hanna och att hon skulle hinna få tillbaka skyddsvästen av mig. Tyvärr trillade jag av i vattengraven, som på den tiden mer av en lergrav... Hanna var inte överlycklig när hon tvingades ta på sig en dyngsur och äckellerig skyddsväst strax innan sin start.

Den här gången slapp jag i alla fall trilla av och det var tur för det är ganska långt ner till backen när man sitter på Nico.


Som ni ser.. Han är ganska stor.


Fröken panelhöna?



Det här är väl ändå lycka för en liten hästtjej? Att få borsta och pyssla med en liten shettis.

Och nu är jag visst sen till jobbet. Igen...

See ya!

Det här är Nico (Ninni)

Han var min ädla springare i tisdags.
Söt, va?



Men stooor! Och låååång.
Det är möjligt att jag har ridit större hästar men jag har aldrig ridit någon som har känts så stor tidigare.
Jag hade fullt upp med att komma runt med benen och det var inte det lättaste.
Det kändes som om jag satt i splitt.
Är ändå hyffsat nöjd med passet. I alla fall den sista kvarten då han kändes riktigt fin.

Tisdagar mellan klockan 18 och 19 är verkligen veckans roliga timme!

Hopp och skutt var det här! (Ninni)

Idag har det hoppats och skuttats.
Först på jobbet när ingen såg.
Delvis för att få upp värmen, delvis för att jag kände för det.
Jag springer även i korridorerna ibland när barnen har gått hem och ingen ser.
För MAN FÅR INTE SPRINGA i korridorerna!
Det kommer ni väl ihåg från när ni gick i skolan?
Måste vara något slags behov jag har av att bryta mot regler.
Men så länge jag inte börjar snatta dumleklubbor på Shell så får det väl vara ok?

Men det var ju inte det jag skulle skriva om.
Hopp och skutt var det.
Vi har hoppat ikväll och jag har sagt det förr men jag säger det igen:
DET VAR SÅ ROLIGT!
Kom på mig själv att skratta högt flera gånger.

Lotta har åkt till Finland för att tävla med Generalen i Helsingfors så vi hade en annan tränare, Kristin. Hon hade klurat ut roliga och nyttiga övningar för oss. Lotta får vi följa via nätet i helgen. Vi håller tummar, tår och annat.

Jag är ju ringrostig så det förslår, fortfarande, men när man rider en gammal svensk mästare spelar det ingen roll. Han är så duktig, fast han börjar bli till åren kommen.

På min möhippa fick jag tävla med Pelé.
Jag var förvisso ensam i tävlingen, men ändå!
Anna skällde på mig innan för att jag inte visade tillräcklig hänsyn till mina medtävlare.
Vilka? undrade jag.

Så här såg det i alla fall ut när Pelle plutt och jag "tävlade" på världens bästa möhippa.
(Och ha nu överseende med stil och annat. Vid det här tillfället var det andra gången på 10 år som jag hoppade!)



Har ni sett ett stiligare ekipage?
:-)

Smått och gott från helgen (Ninni)

Så. Då var mina två dagar som sportjournalist och sekreterare slut.
Vilken suverän helg det har varit!
Vi har haft så kul!!!

Tänkte avsluta ridsportbloggandet med lite opublicerade bilder från helgen.
Än en gång vill jag bara säga att det är typ omöjligt att ta bra bilder i ett ridhus.
Ber om ursäkt för den dåliga och något grumliga bildkvalitén.
Enjoy!


Från Jan Brinks uppvisning med vackra Briar. Utstrålning?? Tjaaa, lite grann, kanske.


Hästskötarna in action. Men hoppsan! Här blev inte ryttarinnan särskilt nöjd. Sadelhjorden hamnade visst åt fel håll. Efter det fick vi lite enklare uppgifter.


Lotta tog den smidiga lilla skottkärran när hon skulle mocka. Lägge märke till att arrangören hade ansträngt sig och pimpat det provisoriska stallet med kristallkronor. Det ska ju märkas att man är i Djursholm.


Segraren - både lördag och söndag. Jan Brink och hingsten Björsells Biggles. Eller var det hingsten Jan Brink och Björsells Biggles?


Härlig energi i den hästen. :-)


Från lördagens prisutdelning.




Nöjda väninnor på läktaren under prisutdelningen.


Ärevarv till publikens jubel.


Till söndagen fick vi ringa in ytterligare fyra hästskötare. Hanna, Maria och jag pallade inte riktigt trycket...


Dags för uppsittning!


Från dagens fina ritt.


Mitt jobb, utöver att blogga, var att hålla reda på fracken och dra av stövlarna. Tyckte att det gick ganska bra - inga större missöden. Det var värre för Hanna som hade fått den tuffa uppgiften att hålla reda på spöet. Utan att hänga ut någon, kan jag väl säga att det uppstod viss förvirring kring det där dressyrspöet...


Lotta Esping med fanclub. Kristina, Fredrik, Sara, Maria, jag, Hanna och Lotta. Alla utom Dennis som bara ville visa sin skugga. (Måste säga, att det här blev ett sånt där konstigt kort på mig igen. Där jag ser yttepytteliten ut. Som när jag var med klassen på bild i tidningen och såg mindre ut än barnen.)

Som sagt, en helt suverän helg!
Och tack hotellchef Hanna för det lyxiga boendet och den smarriga brunchen.

Hästblogg igen. Det är ju tisdag! (Ninni)

Ridning idag igen.
Härliga tider!
Känner mig faktiskt riktigt nöjd med delar av passet idag.
Hon hade så mycket roliga övningar åt oss, Fröken Lotta.

Willie-plutten var på gott humör.
Han kan ett ganska skojigt trick.


När man kliar honom framför örat förvandlas han till en giraff!
Jo det är säkert!
Ni ser ju hur han njuter och då börjar halsen växa... och växa..


... och blir längre och ännu längre.
Till sist blir halsen så lång att han blir en giraff.



Men sen när vi red så hade han förvandlats tillbaka till den fina häst han är igen.
Det var för väl.
Det hade nog varit svårt att få en giraff på tygeln.


Sen när jag tog en bild på honom och Lotta fladdrade han så här fint med öronen.
:-)

I helgen ska vi till Stockholm.
Lotta ska tävla i Djursholm så vi ska bo hos Hanna och ha en riktig tjejhelg.
Så roligt det ska bli!
Hästar och partaj.
Kan det bli bättre?

Nu är jag nästan död.
Därför ska jag gå och lägga mig och förhoppningsvis känner jag mig desto mer levande imorgon bitti.

Sov gott!

"Du galopperar ur bild!" (Ninni)

Efter en arbetsdag som jag är väldigt nöjd över tog jag med mig mammsen och åkte till stallet. Man kan säga att vi flyttade oss 10-20 år tillbaka i tiden. Mamma fick bli ponnymorsa igen. Det var så mysigt att pyssla med Pelé medans mamma och jag småpratade.

Mamma ville nog se "min" vackra hingst med egna ögon och såg fram emot en timmes underhållande dressyr från läktaren. Tyvärr blev det inte så för stackars Lotta var för kraxig i halsen för att stå och skrika i ett ridhus.

Det var härligt må ni tro! Det finns inte mycket som hästar (och ryttare!) gillar mer än stubbåkrar. Min hingst var het som en gasolgrill och det var så roligt!

Sista tio minuterna red vi i ridhuset så då fick mamma min kamera för att ta lite bilder till bloggen.

Så här blev resultatet:
Bild 1

Nej. Jag är inte med på bilden.

Bild 2

Här är jag inte heller med. MenLotta och Ciwi är fina.

Bild 3

En ridhusvägg.

Bild 4

En genomskinlig hjälm. Är det ridhusspöket kanske?

Bild 5

Mörker...

I bilen hem skrattade vi så att vi grät åt mammas alla dåliga foton. Hon tyckte att jag galopperade ur bild. Då tänkte vi på Kaj och hans fru och skrattade ännu mer. (Vi kan ha varit lite trötta...)



För att det skulle bli några bilder fick jag göra halt. Men även då krävdes det två försök, fast det var inte fotografens fel.


Jag tittar bort och Pelle är ARG. Det är så här han ser ut när vissa valackar har mage att komma för nära. Tror att det är hans sätt att säga " Kom för faen inte för nära för då åker du på spö. Jag är kung här för jag har två kulor och det har inte du!"


Sen var både Pelle Plutt och jag glada. Då blev mamma också glad (men mest lättad) över att äntligen få till en anständig bild till bloggen.

Jag märker att jag när jag har varit och ridit känner mig alldeles glad i hela kroppen! När jag kom hem käkade jag gårdagens lasagne, funderade över dagen och kände mig bara så nöjd. Vad skönt det är att känna så!



Imorgon väntar en överraskning! Per har hjälpt en annan Per och hans fru Petra med sten och sånt. Som tack har de planerat en överraskning för oss imorgon! Vi vet bara att det har med skapande att göra, att vi blir hämtade kl 17 och är hemma igen ca 21. Undrar verkligen vad det kan vara. Men kul blir det med största sannolikhet!

Och så är det ju dags för vår svenske astonaut att göra ett nytt försök att ta sig upp i rymden.

Säkert en spännande onsdag!!

Sov gott!

Svarta hingsten och jag (Ninni)



Här ser ni mig och min ädla springare.


Det var så fantastiskt kul!!

Och för att inte ha ridit en enda lektion på ca 12 år (HE RRE GUD!) så känns det riktigt bra. INte alls så ringrostigt som jag hade trott. Sen att sitsen är som en säck potatis och jag är en riktig klenis är en annan sak... Men det ska det bli ändring på!

Pelle var på hugget och sånt är skoj! Hingst som han är var han ju tvungen att visa hur cool han var så några rodeo-skutt blev det.  Särskilt upprörd verkade han vara över att valackar hade mage att vistas i ridhuset samtidigt som han själv. Han hade nog tänkt att ha lite eget mys med damerna.

Mot slutet var jag dock fullständigt död i armar, ben, mage och rygg. Framåt torsdag kommer jag att få träningsvärk i muskler som jag inte hade en aning om att jag hade. Så om jag får en suspekt gångstil framöver så vet ni vad det beror på.

Längtar redan till nästa tisdag!

Än en gång. Tusen tack Lotta, Josse och Sanna!



Sen gick det fort från Rappestad Ridskola till Sya Skidstuga där det var årsmöte. Jag missade inte så mycket. Det var ett bra möte för nu känner jag mig riktigt laddad att dra igång med gymnstiken. (Anna var laddad redan innan.) Vecka 36 kör vi igång.



I skolan idag har Anna2 och jag kört igång vårt Storyline-projekt. Det är helt sanslöst vilka påhittiga och kreativa elever vi har. Imorgon tänkte jag bjuda på lite bilder från vår verkstad från de första två dagarna imorgon, så håll ögonen öppna.


Nu får det nog bli ett avsnitt HIMYM innan det blir dags för bingen.

Sov gott!

Lotta och Generalen! (Ninni)

Kl. 16.54 rider Lotta final i dressyr-SM i Helsingborg.

Det skojigaste är att man kan se Lottas ritt och följa tävlingen via web-tv
här!