Kellandersisters

Jag har namnsdag i dag. Nej, det är inget jag är stolt över. Mest tacksam att min mor för 28 år sedan lyckades stå emot de pådrivande och starka krafter som ville att Gudrun skulle vara mitt förnamn. Tack mamma! Med tanke på hur illa det alltså kunde ha varit är jag ganska nöjd.

När jag gick i lågstadiet brukade skolfotografen försöka vara lite vitsig när han skulle ta kort så att alla såg glada ut. Alla fick fula namn, eller alltså såna namn som var omoderna, typ Sven-Inge och Siv-Britt och sånt. Fotografen, som inte visste att jag var begåvad med så vackra mellannamn, kallade mig för Gudrun. Helas klassen skrattade och jag började gråta. Jag ser alldeles rödsprängd ut på kortet.

Vilken vacker dag det är i dag. Skönt med lite solsken och snö efter den här hemskt gråa novemberveckan. Mina barn trodde att det var solförmörkelse i går. Det var ju precis kolsvart en stund mitt på dagen.

I kväll är vi bjudna på kalas hos grannarna. Kul!