Kellandersisters

Den dära julefriden har jag inte sett så mycket av än..
Men det kommer nog!

Idag blir det en massa matlagning och bakning och så ska de sista julklapparna slås in.
Igår for jag omkring som en galning.
Bland annat gjorde jag ett besök på CityGross.
Det gjorde tydligen även en halv miljon andra.

Granen då?
Som vi brukar säga, once you go kungsgran you never go back.
Så vi jagade rätt på en kungsgran.
Granförsäljaren hade inte skurit bort näten från granarna så man fick be honom att göra det med dem man ville titta på.
När han hade gjort det med typ 10 granar och människorna i kön började sucka högt gav vi upp och tog en som såg vettig ut.
Men när vi kom hem såg den inte alls så vettig ut längre.
Den var jätteful.
Och saknade baksida.
Den var så anskrämlig att vi hellre kunde ha tagit en tallekvist från skogen här bakom och satt i en vas.
Så jag tvingade en överförtjust Per att föjla med mig och byta.
Samma procedur en gång till med granförsäljaren som skar bort nät och kön bakom oss som bara växte i vår jakt på den perfekta granen.
Ännu en gång tröttnade vi och tog en som såg vettig ut.
Den här är inte heller snygg ni...
(Om man inte står precis bredvid pianot - i den vinkeln är den helt ok.)
Men. Det gör faktiskt inte så mycket.
För vid närmare eftertanke så behöver det ju inte vara så himla perfekt hela tiden.
Så nu tycker vi om vår fula gran.
Den bidrar till julglädjen.
Vi kan nämligen inte se den utan att börja skratta.

...





p.s. Om nån undrar var sveriges fulaste julgran finns kan jag tala om att den står i vårt matrum. Bilder kommer senare.

... vilken tid det tar att lägga upp filmer på youtube.
Brukar det göra det, ni tekniska som vet?
Tänkte att ni skulle få avnjuta lite gymnastikunderhållning så här i säsongsuppehållet.
Man får ju allt lite abstinens!

Under tiden bjuder jag på den här fina bilden på Berta och Alle.



Igår var vi där och planerade födelsedags-/nyårfesten.
34 stycken festsugna partylejon (hoppas jag!) har osat.
Det blir livat ni!

Idag har allt gått ett i ett. Ni vet som tåget som går oftast.

Jag har klippt mig hos Carro. Hon är galen.

Jag har jobbat nästan hela dagen.

Vi har urnsatt morfar Stig. Det var fint.

Jag har varit i kyrkan och sjungit.

Det var det. Halv nio på morgonen till halv tio på kvällen.

Jag har hört att ni vill läsa mer om mina katter. Här kommer lite: Nån har rivit i tapeten bakom sängen. Så igår klippte jag klorna på dem. De är så snälla alltså. Kurrar lite och spretar med klorna så det bara är och klippa. Lady hade förövrigt en tova i stjärten häromdagen.

Nu ska jag sortera bilder på datorn. Imorn blir det kort från superfesten (alltså festen som var super) i lördags. Snälla Arvid har varit och lämnat min kamera!

Schiffonjé! (det var ett svårt ord att stava!)

Påståeende:
Imorn klockan nio ska jag klippa mig och bli julfin.
SANT

Påstående:
Idag kom alla underbara Lavand-klänningar till jobbet.
FALSKT

Påstående:
Idag såg jag bystig ut.
SANT (enligt Frida) HAHAHAHA

Påstående:
Jag älskar vintern och kylan och vill ha det mörkt året om.
FALSKT

Påstående:
Jag har barn och familj.
FALSKT

Påstående:
Jag är vig.
FALSKT.

Påstående:
Jag är JÄTTE vig!

SANT

Och det är fakta!


(Ninni  var en jätte bra gymnastik fröken. )


Påstående:
Nu ska jag gå och lägga mig.
Så SANT, så sant....

När någon på stan stannar dig och säger: Ursäkta, får jag fråga dej en sak? så vill de inte veta om vägen. Det trodde jag. Då blir det så här tokigt.



Vad frågan var får var och en bestämma själv. Det blir roligare så.



PS: Alla minns väl min bandana år 2003 eller när det nu var. Markoolio's Sommar och sol.... HAHAHAHA)

Jag har en Anna Ternheim-dag idag.

Hockeyn igår var inget vidare.
Nog för att vi hade önskat många mål...
Men vi hade hellre sett att det var lhc som stod för målandet.
Vi lät inte det tynga oss utan var glada ändå.


Emma och Åsa var glada! (Det var deras respektive också men det fastnade inte på nån bild.)
Emma var dessutom väldigt fin i sin lhc-scarf. En riktigt hockeyfan.


Annelie var glad och kaxig. Det här var innan Luleå började smacka på med mål..
Pia var också på gott humör!


Anna med handen. Det är en alldeles egen berättelse som hon får berätta själv.
(Teaser: den innehåller ett nästan avsågat finger, en förvirrad läkare och Anna som dansar.)

Jag ska bara skriva att jag ska operera handen imorrn förresten. Vi önskar mej good luck. Lycka till Anna.

Tack.

Tydligen lovade jag Ninni i natt när hon fick åka och hämta mig för jag hade missat tåget att jag skulle skriva en lista på bloggen om varför hon är världens bästa syster.

3. Hon hämtade mig hos Arvid i natt fast hon hade gått och lagt sig. Hon har hämtat mig väldigt ofta på väldigt många andra ställen också. Och kan hon inte hämta när man ringer så fixar hon alltid nån som kan, tillexempel nån gammal vän till Per eller så.

2. Ninni lagar god mat som hon gärna bjuder på. Bjuder gör hon ofta! Väldigt generös med allt från macka på Shell till tvättmaskin. Det håller nog Ninnis vänner med om. Hon är inte snål ni! Snåla människor är de värsta jag vet.

1. Ja, vad ska man säga. Nu kommer ju Ninni bli rörd och sitta med tårar i ögonen när jag skriver det här, men hon är ju bäst helt enkelt. Schystast. Imorrn har hon tillexempel bjudit med mig på hockey. Vilken fantastisk människa hon är.

Bubblare: Hon är snygg också.

Bilden är visst lite dålig, men är det nån av er som vet vad de här glasen heter?
Det är typiska farmor- och morfarglas så ni har säkert sett dem förut.

Alla är vi olika och tur är väl det.
Jag blir till exempel rörd väldigt lätt.
Lite väl lätt tycker min syster, som öppet brukar håna mig för detta. 
Jag vet inte hur det är med er men ibland behövs det väldigt lite för jag ska få en klump i halsen och för att mina tåkanaler ska svämma över lite grann.
Det kan räcka med att nån säger nåt snällt eller gör nåt bra.
Eller att nån vinner nåt eller så.
And don't even get me started på det där med förlossningar på TV. Då kan det till och med bli ett snyft.
Sen beror det ju lite på humöret också, vissa dagar är jag mer lättrörd än andra.

Topp fem rörd-ögonblicken vecka 50

5. När Kevin vann Idol. Kunde ha utvecklats till en tår på min kind om TV4 hade visat hans reaktion lite mer. Nu fick man ju mest se konfetti som trillade ned på en plats på scenen där ingen stod.

4. När jag fick beröm av en kollega.

3. En jobbgrej till som jag inte kan skriva om. (Hade jag kunnat skriva om den skulle den ha haft plats 1, men det hade känts taskigt mot er.)

2. När en ensam liten stjärngosse sjöng solo i ett luciatåg.

1. När vi hade gymnastikavslutning. Hej och hå vad jag fick svälja gråtklumpar. Allra mest när tjejerna är så jävla bra. När de gör sånt som de inte trodde att de skulle fixa och sen fixar det ändå. När småttingarna är söta som smultron. När föräldrar säger fina saker och när barnen tackar för terminen genom små lappar och teckningar med konstiga saker som de har gjort själva. Näst mest gråtig blev jag när Anna och jag tackade två av våra första gymnaster och deras fantastiska föräldrar för de här åren eftersom de bestämt sig för att sluta. 

Den här veckan är det julavslutning på jobbet.
Gissar alltså att även den här veckan kommer att bjuda på ett rörd-ögonblick eller två.

Igår var vi på julbord med Pers kollega och hans fru. 
Kollegans fru alltså, Per har ingen.
Vad jag vet.

Vi var på Frimis och det var smaskens.
Inte så där äckelmycket mat utan lagom.
Skön miljö var det också.
Lugnt och stillsamt  och gott om plats. 
Inte en massa riv och slit efter den dy.. jag menar goda maten.
En väldigt trevlig kväll!


Pers kollega med fru - mer kända som Janne och Mia.

I födda-annonserna i Corren idag stod det:

Tomten kom en månad för tidigt. Det blev en Sork.
(och sen ett par föräldrars namn)

Nu undrar jag. Fick de en sork och har skojat till det lite genom att sätta ut en baby-annons? Eller fick de ett barn av någon sort som de ska döpa till Sork? I sånna fall hoppas jag att någon kommer och omhändertar det barnet snabbt för det är ju barnmisshandel att döpa sitt barn till Sork.

Det här ska jag irretera mig på hela dagen. Ikväll blir det FEST!




SORK???