Kellandersisters

När jag var hemma hos Anna förut hittade jag en hög med kort.
Jag är ingen snåljåp så jag delar gärna med mig!



Min favoritbild. Jag, Anna och John leker någon lek där huvudbonader tydligen ingår. Någon av föräldrarna har insett att detta är ett ögonblick som måste förevigas. Man undrar om Kellanders inte hade råd med nya t-shirtar till sina barn när man ser den här bilden. Annas min och hållning är oslagbar.


Anna inför någon skolavslutning. Ska vi gissa på tvåan kanske?


Här är jag mycket stolt vinnare av mini-KM. Gissar på 1991.


Baldags! Andra året i gymnasiet.


Esso i sitt esse - en skön dag nere vid badet.


Farmorgumman för ca 80 år sedan.


Naken-Anna


Jag och Mr Shadow tävlar i Tollstadmästerskapen. Härliga tider. Gissar på 1985 eller 86.


Anna-panna tar studenten. Farmor och Morfar var så stolta.


Min pärla Lissie och jag. Också från Tollstadmästerskapen fast typ -89. Vi hade så mycket roligt ihop Lissie och jag. Hästar är bäst - ingen protest, som jag brukade svara om någon kille mot förmodan frågade chans någon gång. Ja, vad säger man...


Här ska John och jag gå på min studentbal.


Mamma Eva söt som socker.


Anna och Cherie har plockat fina placeringar på någon tävling hos Sissi Lilja.


Hahahaha.. Jag, Camilla och Linda. Midsommarafton på Slåttervägen var lika med show av barnen. Här börjar vi ju bli ganska stora men utför en dans med, vad jag antar, mycket avancerad koreografi. Observera klädmatchningen!


Vid varje skolavslutning var det obligatoriskt med fotografering vid Erikssons buske. Även här gör Anna en finfin min.


Underbar bild! Anna fyller år och har fått sig ett par rullskridskor. Dessa matchar hon snyggt med... ingenting. Naken-Anna ännu en gång, alltså!


Anna som försöker dressera Esso.


Här är vi på väg till skolan. Förstår inte varför de andra barnen brukade reta oss.


Anna får en ny liten nalle på julafton. Han fick inte plats i sängen utan bodde i lekrummet i källaren. Lägg märke till min übercoola present i bakgrunden! En kassettbandspelare!


Här slutar Anna sexan.


Åh.. Den här bilden tycker jag så mycket om. Min barndoms favoriter. Farfar, Morfar, Mormor, Anna, jag och Farmor. Från någon julafton i mitten på 80-talet.

---

Nu får det räcka med nostalgi för den här gången.
Vi ska kolla på "Män som hatar kvinnor". Spännande om de ens kan komma i närheten av böckerna i bra-het.
:-)
Men först ska jag nog ringa farmor. Och gå ut med Ragge.

Kram på er och ha en riktigt fin vecka!

Om du är det minsta hästintresserad måste du se detta.
Detta är anledningen till att jag älskar dressyr.
Strävan mot det perfekta och fullkomliga.
Närmare än så här går nog inte att komma.
Edward Gal och Moorlands Totilas fick 90,7 % i kvällens kür i EM.
90,7%!!!!!!!

Njut nu en stund av hästens underbara rörelser och hur perfekt samspelt ekipaget är.
(Ni vet ju hur blödig jag är och mot slutet blev det några tårar. Galopprogrammet är SÅ mäktigt. Vilka röreleser och vilka övergångar! Sen gör ju musiken sitt också. Och utstrålningen...)

Nu ska jag sluta blaja och gå och lägga mig istället efter en mycket trevlig kväll.

Titta på det här nu, hörrni!

Så är det ibland.
Man drabbas av livet.
Man blir försenad.

Men den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge.
Om man inte frågar Per alltså för han hade nog sagt emot.



Smarrigt va! Kycklingpasta till folket!!

Den som är är observant kanske lägger märke till att det saknas ett vinglas.
Det stämmer.
Jag ägnar mig åt sånt som man gör i psalmerna.
"Till bredden fylld med vin" sjunger man ju.
Det är glaset som är det alltså.
Inte jag.
Än i alla fall.

Nu kom dom!
Tjoho!

Nu är jag med i matchen igen. För den här månaden.
Ikväll blir det middag med Malin o Jens. Jag ska bjuda på kyckling, men vad jag ska göra med den har jag inte bestämt än. Om nån sitter och trycker på ett spännande recept går det bra att dela med sig.

Nu blir det städ, sen en snabbis till cityG.

Kramelikram så länge.

(Ni missade inte discoverys launch imorse va? Att Fuglesang och de andra törs sätta sig i den där bautabomben fascinerar mig.)

Efter en arbetsdag som jag är väldigt nöjd över tog jag med mig mammsen och åkte till stallet. Man kan säga att vi flyttade oss 10-20 år tillbaka i tiden. Mamma fick bli ponnymorsa igen. Det var så mysigt att pyssla med Pelé medans mamma och jag småpratade.

Mamma ville nog se "min" vackra hingst med egna ögon och såg fram emot en timmes underhållande dressyr från läktaren. Tyvärr blev det inte så för stackars Lotta var för kraxig i halsen för att stå och skrika i ett ridhus.

Det var härligt må ni tro! Det finns inte mycket som hästar (och ryttare!) gillar mer än stubbåkrar. Min hingst var het som en gasolgrill och det var så roligt!

Sista tio minuterna red vi i ridhuset så då fick mamma min kamera för att ta lite bilder till bloggen.

Så här blev resultatet:
Bild 1

Nej. Jag är inte med på bilden.

Bild 2

Här är jag inte heller med. MenLotta och Ciwi är fina.

Bild 3

En ridhusvägg.

Bild 4

En genomskinlig hjälm. Är det ridhusspöket kanske?

Bild 5

Mörker...

I bilen hem skrattade vi så att vi grät åt mammas alla dåliga foton. Hon tyckte att jag galopperade ur bild. Då tänkte vi på Kaj och hans fru och skrattade ännu mer. (Vi kan ha varit lite trötta...)

För att det skulle bli några bilder fick jag göra halt. Men även då krävdes det två försök, fast det var inte fotografens fel.


Jag tittar bort och Pelle är ARG. Det är så här han ser ut när vissa valackar har mage att komma för nära. Tror att det är hans sätt att säga " Kom för faen inte för nära för då åker du på spö. Jag är kung här för jag har två kulor och det har inte du!"


Sen var både Pelle Plutt och jag glada. Då blev mamma också glad (men mest lättad) över att äntligen få till en anständig bild till bloggen.

Jag märker att jag när jag har varit och ridit känner mig alldeles glad i hela kroppen! När jag kom hem käkade jag gårdagens lasagne, funderade över dagen och kände mig bara så nöjd. Vad skönt det är att känna så!

---

Imorgon väntar en överraskning! Per har hjälpt en annan Per och hans fru Petra med sten och sånt. Som tack har de planerat en överraskning för oss imorgon! Vi vet bara att det har med skapande att göra, att vi blir hämtade kl 17 och är hemma igen ca 21. Undrar verkligen vad det kan vara. Men kul blir det med största sannolikhet!

Och så är det ju dags för vår svenske astonaut att göra ett nytt försök att ta sig upp i rymden.

Säkert en spännande onsdag!!

Sov gott!

Det såg länge ut att bli ett no-go här på markkontrollen i Mantorp.
Uppkopplingen låg nere.
Men efter att den dataansvariga (jag) hade fipplat lite med routern verkar det nu var go som gäller.
Vi har internet igen.
nasa.gov Jag säger det igen: nasa.gov

Nu har jag gjort vad jag har kunnat så härmed är det upp till nasa och vädret om det ska bli en launch idag.

T-13 min

Hej!

Ikväll leker Ninni och Anna med varandra. Vi är hos Anna, kors i en galosch! Här har vi ätit hemgjord kebab. Det är gott, tycker vi. Vi lyssnar på suspekt musik till.

Ja, det är Anna som bjudit Ninni på mat idag. Det har hänt ungefär en gång förut. Så passa på att njuta av den smaskiga nyheten!

Bildbevis? Ja, såklart! Det här är ju en väldigt avancerad maträtt att laga, så bilder var ett måste. Alla älskar ju äckliga matbilder, eller hur?


Knäckebrödet ingick ej, men väl fanns det ris till.



Ni förstår vad Anna slet med maten! Nu äter vi bilar till efterrätt. Det är också gott.

Jaha, ny vecka, nya tag. Vi hoppas att ni alla får en fantastisk vecka.

Kram.

Igår var vi som sagt hos Lillen. Han bor i Spångsholm så det är promenadavstånd (krypavstånd också, om man vill).

Det intressanta är att killfester inte skiljer sig särskilt mycket från tjejfester.


Man kan gosa med Ragge som John gör här. Gulligull!


Mattias busar med Charlie. Gulligull igen.


Man analyserar kanske sms? Pratar relationer och sånt. Det är det jag tror att Lillen och Mattias gör här i alla fall.


Studsar studsmatta och gör fina volter som Mats.


Masserar varandra. Mmmm...


Sitter nära och bara har det mysigt som Jens, John, jag och Martin gör här.


Överraskar varandra med presenter.


Yohoo! Jag fick en öl!


Sjunger singstar.



Sen blev det poker. Det brukar vi aldrig spela på våra tjejfester. Tyvärr. Det har ju tidigare visat sig att jag har talang för det. Återigen så, ursäkta språket, spöade jag killarna så hårt att de inte kommer kunna gå på flera veckor. Gött! Är mycket nöjd med mitt spel. Aggresivt men utan att få hybris. Sen hade jag tur också. Det har man när man är skicklig. Min svaghet är heads up men där vann jag över Jens med fyrtal i damer. Awesome!

Det var en jätterolig kväll. Jag skrattade helt sjukt mycket så nu kommer jag lätt leva till jag är 150.

Eftersom det har varit vackert väder idag så tog mamma och jag en sväng ner till travet.
Jag kan inte påstå att det var nåt vi blev särskilt rika av men trevligt hade vi iallfall.


Mamma har bra koll på det här med trav. Det syns, tycker jag. Att hon sen inte vann något var bara otur.


I sista loppet vann jag igen allt jag hade förlorat. Plus minus noll är väl ett godkänt resultat?


Pappa och Staffan hängde i vip-logen. Där är allt i guld, alla får en privat butler och man får äta hur mycket godis man vill. Har jag hört. Men de var i alla fall snälla och vinkade åt oss några gånger.


Kändis-spotting! Den väldigt roliga komikern Soran Ismail tittade intensivt på Ragge. Jag kan inte säga om han var imponerad eller äcklad. Jag väljer att tro att han blev imponerad av hans charm och fördelaktiga yttre. I mean, who isn't?




Hundarna skötte sig för övrigt mycket bra även om det här med trav inte verkar vara deras favoritsport. De tittade på folk istället och njöt av alla klappar och beundande blickar.


Sen blev Ragge trött.


Startpersonalen skötte sig som vanlig mycket bra. Här ser vi Lindas pappa Hans i en koncentrerad pose.


Startbilen, ja. Det är en story för sig. Alla papporna på gatan jobbade på travet när vi var små. Det är faktiskt bara två år sedan pappa slutade som huvudstarter. En av höjdpunkterna under sommarloven var när Linda och jag ibland fick åka med i startbilen. Vi var tvugna att sitta på golvet som var fullt av grus från banan, där passagerarsätet är på normala bilar, och vara precis knäpptysta. Det var väldigt spännande när man hörde nedräkningen "Det är hundra meter kvar till start" och man visste att bilen skulle börja accelerera så att det kändes som om man satt i ett flygplan. Så värst snabb är inte startbilen, inser jag ju idag, men när man var sju år kändes det så. Härliga tider.

Sen träffade jag bästa toastmaster-John så nu ska vi iväg på fest. Om Per bara kan bli klar nån gång! Han tar alltid så lång tid på sig att göra sig iordning när vi ska på fest. ;-)

Trevlig lördagskväll till er alla!

Det har ni inte missat, va?

Jag har precis slängt mig i soffan och njuter av att ha två lediga dagar framför mig. Är allt en aning sliten efter en intensiv - men BRA! - vecka. Tror faktiskt att jag ska unna mig en liten whiskey.

Ikväll ska jag göra absolut ingenting. Fredagsmys tror jag att det kallas.
Vad helgen har att bjuda på får vi se.

Njut av helgen nu!

Tur att vi sätter igång snart. Hon verkar ha abstinens.

Anna ger Ninni en insikt i hur dagens fjortiskultur ser ut.

Ninni lära Anna hur det är att vara tant.

Men tänk hur mycket vi tycker om varandra och hur bra vi samarbetar.

:-)

Sommaren är tillbaka för en kort liten stund. Det känns att det bara är augusti igen. Men det märks att det går mot höst. Det blir mörkt snabbt om kvällarna. Vi ska grilla ikväll så jag borde strax sätta fart.

Någon träningsvärk har jag knappt märkt av! Känner mig en smula besviken. Det ska ju kännas när man har slitit så här hårt! På tisdag ska jag köra ännu hårdare!

Idag har jag fått några bra jobbidéer, varav en riktigt bra och som jag ska ta tag i på en gång! Gött!

Jag gläder mig fortfarande över Pink Janus radiodebut! Pressa Anna, hörrni, så att ni får höra deras demo. Jättebra, tycker jag. Hon är duktig min lillasyster. Johanna också, så klart.

Det går trögt det där med att gå ner i vikt. Lite förnedrande att erkänna, men jag kommer bara i ett par byxor. Hemskt! Tycker sånt här är skitjobbigt. Brukar aldrig behöva tänk på sånt här. Skulle gissa att jag behöver gå ner typ tre-fyra kilo. Har ingen våg - och har aldrig haft - så jeansstoleken får bestämma. Jag vet iofs att det här löser sig så fort gymnastiken kommer igång igen men jag börjar bli desperat. Suck!

Och ikväll springer Bolt igen. Ska det än en gång bli världsrekord? Tror det, ja. Green i höjdhoppsfinalen satsar jag däremot inga större slantar på, men det vore skoj om hon äntligen lyckas i ett mästerskap igen. Det kan svensk friidrott behöva.

Mot grillen! (Det blir så klart nyttig grill... Per är överlycklig!)

Love it!


Sov gott.
:o)

Första skolveckan rullar på i ett hisnande tempo. Det är ju snart helg, för guds skull! Att tiden går så snabbt kan ha att göra med vårt roliga och väldigt lärorika storylineprojekt. Vi ligger inte på latsidan på Klämman kan jag lova.

Anna2 och jag har tagit en färdig storyline och planerat om den så att det passar oss bättre. Den går ut på att planera och bygga en marknad i Mantorp med lokalt producerade produkter.

Det finns två huvudsakliga anledningar till varför jag tycker att Storyline är ett sånt bra arbetssätt.
Det första är sättet man arbetar på med nyckelfrågorna. Frågorna är öppna, det finns inga rätt eller fel och de inbjuder till suveräna diskussioner. Så gör man förvisso även i andra ämnen men det är lättare att engagera eleverna här.
Det andra är så klart att det blir ett sånt tydligt resultat för eleverna. De har skapat något som de kan vara stolta över.
Sen är det ju också bra att man kan få in precis alla av de vanliga skolämnena i projektet.

Igår byggde vi marknadsstånden. Efter alla diskussioner om vilka stånd vi skulle ha blev det ca två timmar över till skapande. Så här mycket hinner man då!


Varje grupp hade tillgång till en skokartong och det här pysslet.

Så här blev det färdiga resultatet.


Blommor, Honung, Glas, Kläder och spel.


Mat & Glass och Spel & Skoj. Och så är det tydligen rea på glas längre bort på gatan.


En klapp- och kel-hörna för barnen. Här kan man även köpa smådjur.


Kulglass eller mjukglass?


Vackra blombuketter från Viby.


Mantorps Glasbruk rear ut vaser och skålar.


Sockervadd är ett måste när man är på marknad.

Det är otroligt hur påhittiga eleverna är. Det blir såklart lite rörigt när 45 stycken 11-åringar ska trängas i ett rum bland allt det här pyssliga, men stundtals blir det väldigt tyst. Så häftigt! De går in i sitt skapande med liv och lust OCH koncentration.

Idag har de tillverkat sina karaktärer och hittat på deras personligheter.
Imorgon när de kommer till klassrummet kommer de att höra ljudet av motorsågar...



Ett nytt marknadsstånd har flyttat in under natten. Märtas Motorsågar har placerats mitt i marknaden och det låter så högt att ingen borde vilja gå i närheten. Hur ska man lösa detta? Kommer motorsågarna att få vara kvar? Hur känner karaktärerna inför detta intrång? Hur gör man en sån här situation och vem bestämmer egentligen på en marknad? Och vad ska marknaden egentligen heta? Dessutom sägs det att CNN ska komma med ett kamerateam och intervjua samtliga marknadsstånds ägare...

Fortsättning följer...

Det var så fantastiskt kul!!

Och för att inte ha ridit en enda lektion på ca 12 år (HE RRE GUD!) så känns det riktigt bra. INte alls så ringrostigt som jag hade trott. Sen att sitsen är som en säck potatis och jag är en riktig klenis är en annan sak... Men det ska det bli ändring på!

Pelle var på hugget och sånt är skoj! Hingst som han är var han ju tvungen att visa hur cool han var så några rodeo-skutt blev det.  Särskilt upprörd verkade han vara över att valackar hade mage att vistas i ridhuset samtidigt som han själv. Han hade nog tänkt att ha lite eget mys med damerna.

Mot slutet var jag dock fullständigt död i armar, ben, mage och rygg. Framåt torsdag kommer jag att få träningsvärk i muskler som jag inte hade en aning om att jag hade. Så om jag får en suspekt gångstil framöver så vet ni vad det beror på.

Längtar redan till nästa tisdag!

Än en gång. Tusen tack Lotta, Josse och Sanna!

---

Sen gick det fort från Rappestad Ridskola till Sya Skidstuga där det var årsmöte. Jag missade inte så mycket. Det var ett bra möte för nu känner jag mig riktigt laddad att dra igång med gymnstiken. (Anna var laddad redan innan.) Vecka 36 kör vi igång.

---

I skolan idag har Anna2 och jag kört igång vårt Storyline-projekt. Det är helt sanslöst vilka påhittiga och kreativa elever vi har. Imorgon tänkte jag bjuda på lite bilder från vår verkstad från de första två dagarna imorgon, så håll ögonen öppna.


Nu får det nog bli ett avsnitt HIMYM innan det blir dags för bingen.

Sov gott!

Hej på er!

Hur mår ni? Vi mår bra. Vi är lite feta efter sommaren bara. Gödkalvar!

Idag har Ninnis alla barn börjat skolan. Det var trevligt. Anna har semester en vecka till, och läskar gärna sin syster. Fint väder ska det bli också, har vi hört!

Anna har varit på Way Out West, robyn var bäst, ingen protest, ninni rider häst, per fiser mest, vi går på fest. Nä vars, men bästa på WOW var faktiskt Robyn, tätt följd av Asher Roth och Basement Jaxx. Vi hade sett fram skitmycket emot Echo and the Bunnymen men två meter från dörren var det fullt, fatta att vi blev besvikna då asså! Vi gick på Andreas Grega istället. Vi sov i bilen ja, fyra stycken så alla fick ligga på sidan, sen räknade vi till tre och då fick alla vända på sig. Skönt? Nej. Anna hade varit i Stockholm på lite inköpsmöten innan i några dagar och så var det fest i några dagar innan det så Anna hade sovit ungefär 24 timmar på 8 dagar. Cool hon är! (tycker Anna, Ninni tycker att det är misshandel av sin egen kropp och suckar högt och vuxet...) I Stockholm fick Anna iallafall sova hos snälla Linus. Tur att Linus kan styra upp saker åt systrarna Kellander!

Förövrigt har Pink Janus sitt första radioframträdande på fredag (P4). Det blir intervju med Anna och Johanna och kanske en sång. Vi får se. Mer info kommer. Ninni minns sin tid som radoistjärna: "Ja, ja jöbbar ju ägäntligen ij öööööltältet". Ja, vem minns inte det? Alla på Mantorps fritidsgård iallafall....

Annars har vi en aktiv vecka framför oss. Imorn är alla hjärtligt välkomna till Årsmöte med Wifolka gymnastikförening ute i Sya skidstuga. Ninni ska rida lektion också. Hon kan inte knäppa sina ridbyxor riktigt, men hjälmnen sitter jädrar i mig som ett smäck. Hon visar just nu hur snygg hon är i den, och Anna skulle vilja säga att hon är en sjua på en 100gradig skala. På onsdag börjar Anna och Joppes agility igen. Och sen rullar det bara på.

Vi (Anna) ska försöka blogga mer nu när rutinerna börjar gå tillbaks till de vanliga. Dessutom planerar vi att umgås med varann lite mer än vi har kunnat göra på sistone.

Puss på er gullungar.

Imorse till exempel.
Klockan var ställd på 06.00
Klockan 05.59 vaknar jag av mig själv.
Pigg och glad!
Måste vara ett tecken på att jag är perfekt laddad inför dagen.

Ha en fin skolstartsmåndag allihop!

(Och visst ja!!! Vad tyckte ni om Bolt? Är ha inte helt magnifik? 9.58! Och jag tror att han kan kapa det ytterligare. Säkert ner under 9.50 om han får vara skadefri.)

Så var den första intensiva arbetsveckan slut. Det har varit en bra vecka men det har känts motigt att börja jobba igen. Vemodigt att sommaren tog slut så fort. För visst känns det som om sommaren är slut? Jag fick plocka fram vinterjackan igår kväll när jag skulle promenera Ragge. Och även om värmen kommer tillbaka så betyder det inte längre sol, bad och lata dagar på en berghäll i skärgården.

Men så, tidigt imorse när jag var morgonsur och inte alls sugen på att jobba, fick jag syn på den här dikten som jag har fått av en elev.








Jag läser och blir alldeles varm i hjärtat. Det är det där ordet GLÄDJE som får mig att känna just det, enormt mycket glädje. Mina elever tycker att det är en glädje att få vara i skolan (oftast..) och jag tycker att det är en sann glädje att få vara med dem (oftast...). Vad mer kan man önska av ett yrke, egentligen?

Nu ser jag fram emot att börja jobba" på riktigt" på måndag - men först ska jag njuta av en helt ledig helg.

I tisdags var det stort jubileum i familjen.
Mamma och Pappa firade 30-årig bröllopsdag.
Inte illa, va?


Bästa föräldrarna överraskades med middag på Rimforsa Strand. Kan varmt rekommenderas. Helt suverän mat och väldigt bra service! Mamma och pappa verkade nöjda och glada. Och då är vi nöjda och glada.
:-)


Ni ser! Anna var så glad över sin goda mat att hon hjulade.


Mamma drottningvinkar och pappa gör tummen upp.



Anna var fin i sin mössa.

Oj. Oj. Oj.
Så roligt det var!

Jag blev hämtad här hemma på måndagsförmiddagen utan att ha en aning om var vi skulle.
Det blev Åland! Jag som aldrig har åkt Ålandsbåt!

Tjejerna hade förberett så himla fint.
Det började med supersmarrig picknick i Nyköpings bro. Sen var det fullt ös!

Tyvärr - för er, inte för oss - har jag nästan inga foton från resan. Anneli är ju nästan fotograf så hon fotade istället. Det ska bli fotovisning på nästa tjejfest. Kanske, kanske att jag delar med mig av hennes bilder så småningom...


Här sitter mina fina väninnor och väntar på att få gå på båten.
Anneli, Åsa, Karin, Anna och Emma.

Lyckligtvis - för oss, inte för er - var det ingen färjaninspelning på den här kryssningen. Puh!



Här värmer vi lite på däck. Strålande sol hela tiden så det blev att bättra på brännan en del.

Innan vi piffade oss och gjorde oss redo för kvällen var det samling i hytten. Det blev en massa bubbel och snacks. Det bjöds på jättegoda snittar, frukt, ost och kex. Och här var det dags för genomgång av kvällens uppdrag.



Jag hade ju fått en packlista innan och de grejerna skulle jag använda mig av i uppdragen. Till exempel skulle jag använda de rosa gummihandskarna när jag tog mat i buffén. Oj, vad folk tittade konstigt på mig. Haha.
Med ficklampan skulle jag signalera till andra skepp med morsealfabetet. Det blev en höjdare eftersom jag fick svar av en båt. De blinkade tillbaka ett "Hej". Tur att jag hade tagit med ett halvt lysrör och inte en vanlig liten sketen ficklampa för då hade det nog inte fungerat.
Sen var det ett roligt uppdrag med stor soppsäck också. Fast då skrattade vi mest när en finsk dam gick förbi och undrade vad jag skulle med en så stor kondom till.

Däremot hamnade vi lite ur fas. Precis när vi skulle sjunga karaoke var den slut, och när vi skulle gå till det "dansvänliga" stället var det också slut. Så vi fick dansa till dansbandsmusiken istället. Men som vi dansade!!!

Tänk att man kan ha så många fina vänner! Jag är väldigt lyckligt lottad.

Tack för en fantastiskt rolig kryssning!!!

Det är jag nu!

Full rapport om mina äventyr utlovas imorgon.

Mot fruhippan!!!