Hos Arvid i torsdagskväll (Anna)

Lite sent... Men bättre sent än aldrig. (Jag har ju fortfarande inget Internet. Det är asjobbigt. Det är typ inga som kan leverera hem till mig. Jag kan få 0,5 ADSL för typ 349 kr/månad, men det känns ju asdyrt och assegt. Jag vill ha typ 8 åtminstone. Så jakten fortsätter...)

I torsdagskväll var vi hos Arvid och spelade tv-spel. Det var Buzz, Sing Star och Guitar Hero. Och det var jag, Arvid, Frida Kristoffer (aka Sam Lager) , Tania och Micke. Det var skitkul. Jag och Tania var något sämre än de andra på Buzz. Men vi var glada ändå. Så här såg det ut:


Hela gänget buzzar och Arvid ölar.


Micke och Frida hånskrattar åt den "lätta" frågan, och Tania biter sig koncentrerat i läppen.


Kribba hade inte fattat att gitarren inte funkade till Sing Star.


Dancing queens.


Som ett par tvillingar. Lika som bär.


Jag fick också va med på några kort!


Kribba hade micken all over himself. En mick här och en mick där. Han var helt vild.

Det tar ungefär en kvarrt per bild här, så jag orkar inte lägga upp några fler. Men jag tycker att man ser bra på de här bilderna hur roligt vi har det!

Vuxensemester del 3 (Ninni)

Efter en smarrig frukost hos Jill och Henrik, sa vi hejdå och bad Kicki att på vackraste sätt ta oss till Halmstad.
Vi var i Tylösand en stund och vädret var riktigt fint.
Men. Så kom jag ju på att det är Falsterbo Horse Show i helgen.
Varför inte ett stopp där?
Per, som vid det här laget började bli sugen på lunch, tyckte att det lät bra efter att jag lockat med diverse god mat.

I Falsterbo mötte vi Hanna och Lotta.

Lotta har en mycket stor dag imorgon, som vi i fan cluben är väldigt glada för, men mer om det då.
Nu strosade vi runt ett tag.
Och så tittade vi på hästar förstås.



Vi tittade på en dressyr clinic med Kristian von Krusenstierna och nån belgare.
Därefter såg vi de första ekipagen i Grand Prix Specialen.
Ni förstår väl hur lycklig Per var?
Sen började det regna...


Lottas syster Sanna hade utrustat sig lite bättre än oss..
Vi ville inte bli genomblöta så vi beslöt oss för att åka vidare.
Trots att hoppningen precis skulle börja, alltså den del av hästshowen som Per faktiskt ville se.

Sen blev det den vackra kustvägen till Simrishamn.
Vi hade planerat några stopp på vägen.
Men eftersom vädret såg ut så här:

... kändes det inte särskilt lockande.

Istället beslöt vi oss för att checka in på hotellet och göra Simrishamn.
Fortsättning följer....

Vuxensemester del 2 (Ninni)

Nu ska jag presentera resans tredje medlem:
Kicki!
Vår gps.
Hon har ganska stort inflytande och vi litar blint på att hon gör sitt yttersta för att hålla oss nöjda.
Förutom när hon fick tuppjuck på motorvägen och härjade om att vi skulle göra en u-sväng.
Då kändes det som om hon ville bli av med oss på nåt sätt.
Från Varberg bad vi henne att ta oss den vackraste vägen tll Falkenberg.
Det gjorde hon bra.
Det är verkligen fantastiskt vacker på västkusten.

Väl i Falkis sken solen så vi gjorde ett besök på Skrea strand.


Sen begav vi oss till Jill och Henrik.
Jill och jag umgicks när vi bodde i London men har inte setts sedan dess.
Det var riktigt kul att ses igen och vi hade fortfarande lika mycket att prata om.
Och väldigt mycket gemensamt!
De bjöd på en härlig middag i sitt fina hus - som nog har Falkenbergs grönaste gräsmatta!



Vi tackar så mycket för att vi fick komma på besök och hoppas att det inte dröjer tio år tills nästa gång!

Resan fortsä

Vuxensemester del 1 (Ninni)

Jo. Vi är ute i Sverige och samlar vuxenpoäng.
Vi ha bokat hotell i förväg med resten av tiden gör vi lite vad vi känner för.
Tittar på saker och så.

När vi kom iväg igår morse var det riktigt skruttväder, så istället för att dra till Varberg fick det bli -Håll i er nu! - Ullared och Gekås.
Per tjatade så mycket att jag till sist tvingades ge efter.



Vi var där i ca 30 minuter innan vi fick panik och lyckades ta oss ut.
Det var en upplevelse...

Sen blev det lite småshopping i omkringliggande butiker innan vi gav oss iväg till Varberg.
Där var vi inte heller ensamma, direkt.
På grund av nånting som kallas Wheels and Wings var hela staden invaderad av raggarbilar.
Det var skoj tyckte vi.
Särsklt när vi hamnade mitt i nån slags veteranbilsparad.
Vår volvo passade inte riktigt in...

Mycket god lunch (Per tyckte att portionerna var för små..) åt vi på en härlig restaurang på stranden.


Det finns tydligen vissa problem med att restaurangen ligger på stranden.
Man får ju hoppas att skylten beror på det iaf.
ANnars är det kasnke varbergarna somär lite exentriska...



Sen var det dags att bege sig till Falkenberg!


Guitar Hero on tour (Anna)

Jag har köpt det! Jag hoppas på att få det på posten idag. Eller på måndag.


Hej så länge (Ninni)

Nu åker Åsa och Felix tillbaka till CA.
Vi säger tack och hej för den här gången, och hoppas att vi ses snart igen!



Vi åker också nu.
Fast inte riktigt lika långt.
Varberg först - sen Falkenberg.
Bäst att vi skyndar oss innan den tunga trafiken kommer ut på vägarna...

Hej hopp! (Ninni)

Ikväll har jag hoppat och skuttat med Abbe.
Inte så mycket över hinder, som man kanske kan tro när man är på en terrängbana.
Nejdå, Vi har hoppat och skuttat på vanlig platt mark.
Men det var kul det också.
Abbe jagade upp sig så pass att han var precis genomsur av svett.
Sen var han lite vanligt sur också.
På att de andra hästarna fick hoppa och ha skoj, när han förväntades stå snällt kvar och vänta.

Men det kändes bra!
Det var roligt och lite av en utmaning hålla ordning på honom.
Dessutom gick han i väldigt fin form på hemvägen när han var så uppe i varv.
Vi hoppade ett upphopp på banan och några vanliga hinder på fältet.
Så här såg det ut:



Ganska exakt, faktiskt.

Hur gick det för Hanna då, undrar ni kanske?
Jodå. Hon får nog sitt Gröna kort.
Pirre skötte sig alldeles utmärkt!
Hanna också.

Nästa vecka är jag hästvakt igen och då ska vi rida till Norlings och hoppa.
På riktigt!



Tidigare idag var vi i Mjölby och åt lunch tillsammans med Cici, Daniel och Adrina.


Gullesnuttan.



När Cici och Daniel pussas åker deras fötter upp som på film.
Gulligt.
Fast här pussas de iofs inte.
Benet åker visst upp ändå.



Imorgon ska Per och jag ge oss iväg på en liten pensionärssemester.
Första stopp blir Falkenberg, där vi ska hälsa på en vän från förr - Jill.
Sen blir det Simrishamn på lördag och Kalmar på söndag.
Liveblogg utlovas som vanligt.
Får se om jag lyckas hålla det löftet!

Min kamera har blivit kapad!!! (Ninni)

Går igenom min kamera och tänker att sommaren och naturen har varit snäll mot mig.
Grönsakerna växer.
Allt arbete som jag lade ner på den där squashen har verkligen lönat sig.
Blommorna frodas.
Särskilt solroserna och fina-rosa-blommiga-blomman.
Smultronen är söta.
Den där fågeln som jag slängde ihop av lite sten och gammal skrot blev ju riktigt bra!
Och i stallet står lilla Anna och trivs.
Ponnyn alltså.
Livet är gott!


   

 

   

Men vänta lite nu...
Det här är ju inte alls mina smultron, grönsaker, blommiga blommor, skulpturer eller ponny.

Min kamera blev kapad.
Av Jane.

Det var synd, det.


Krigsförklaringen är hävd (Ninni)

Det är ju en underlig titel med tanke på att ni inte visste att ett krig var förklarat.
Så var det i alla fall.

Jag är hästvakt till Abbe några dagar.
Vi red dressyr i förrgår och det gick inte bra.
Eller det gick inte alls.
Vi fajtades där på sandbanan.
Båda med mycket vilja men jag med för fjuttiga muskler.
Man kan säga att Abbe gick vinnande ur striden.
Det var då som jag förklarade krig.
I'll be back, sa jag till honom med min tuffaste röst. Imorgon. Och då tar jag med sporrar, spö och gummiband.
Så det gjorde jag.
Och vips gick det lite bättre!
Jag kunde till och med sitta i traven.
Länge!
Tjohoo! Nu blev det skoj att rida igen.

   
Vi laddade med att snacka skit en stund i stallet. Pirre höll oss sällskap.
Hanna var trött efter att ha cyklat fem mil, varav 2,5 i motvind. Jag blev imponerad!















Foto: Jane Kruuse

Ikväll ska vi till terrängbanan.
Jag ska följa med som stöd när Hanna tar sitt gröna kort.
Det blir nog snyggt.
Undrar just vem som kommer att få vara stöd åt vem...

Grillfest (Ninni)

Igår hade Linda och Gavin ordnat med bbq i Bestorp.


I Linköping gjorde vi ett snabbt stopp på systembolaget samt stuffade in ca 300 kg killar i baksätet.

Väl framme möttes vi av Linda och Gavin, solsken och bubbel.
Festen hölls i Sten-Åke och Britts helt underbara sommarhus. (Eller Sten-Britt, som de antagligen skulle ha kallats om vi hade bott i LA.) Det var under ombyggnad men det som var gjort så här långt var fantastiskt fint.

Vi placerade oss på båtbryggan och hade det bara härligt.



   
Jag och Linda. Daniel, Per och John.
   
Bo-Jonas. Jonas. Gavin och Pers rumpa.

John visade sin...
   
... bästa sida?



... och sin lite sämre sida?

Sen kom Daniel och Jonas på att de ville paddla lite.


Linda berättade att kajakerna var helt suveräna och och de var omöjliga att slå runt med.
Det stämmer säkert - för alla utom Daniel och Jonas.


Det var det där med att komma i som var det kritiska momentet.
Först vippade Jonas...


... sen vippade Daniel.
Till allas stora gädje.
Omöjliga att slå runt med, var det ja.

Sen gick det lite bättre!


Under tiden som det här spektaklet pågick började Gavin med maten.
Kött, kyckling och primörer skulle grillas.



Det är nåt speciellt med att se riktiga kockar jobba.
Gavin hade gjort en mice en place som hade funkat på de flesta topprestauranger.
Okej. Helt ärligt nu. Hur många av er läsare är så här välorganiserade när ni grillar hemma?


Jag erkänner. Per har det inte så här välordnat när vi grillar.

Sen åt vi och mofsade i oss. Tog tabberas på alla faten. Tyärr var vi så glupska att jag inte hann/glömde ta några bilder på den vackra och goda maten. Ni får låtsas.



Hanna och Jonas var ihop i typ sjuan. Ingen av dem gjorde slut, utan det rann bara ut i sanden. Tekniskt sett kan man alltså säga att de fortfarande är tillsammans. I alla fall valde vi att se det så...


Anna var lycklig över att hon var låg och kunde smälla i sig choklad.


Per och John.


Linda och Jonas.


John spexade till det lite. Som vanligt, med andra ord.

Sen tog Gavin idolbilder på Anna och mig och tyvärr lovade jag att publicera samtliga.
Håll till godo.
   

                      

Avslutningsvis vill jag bjuda på ytterligare två miljöbilder från Sten-Britts vackra trädgård.




Den här "dammen" var så fin med stenmuren, rosorna och den effektfulla belysningen. Anna ville bada i den eftersom det var ganska kallt i sjön, men jag tror inte att det hade uppskattats. Det fanns en pytteliten nackdel dock. Ett väldigt fint vattenfall porlade nedför berget och ner till dammen med ett svagt - men konstant - skval. Jag fick därför springa och kissa hela kvällen.

En underbar kväll med underbart sällskap.
Tack! säger systrarna.


Alltid läcker (Anna)

Snygg på Platens hemsida från förra helgen?

Absolut.


Underbara vänner (Ninni)

Äntligen är Linda hemma igen.
Dessvärre är underbart kort, det är inte många dagar hon är hemma, men då får man göra det mesta av det.

Ikväll blev det ett kärt återseende down town Linköping.
Linda och Gavin var lite sena.
Visst är det härligt att saker och ting kan ändra sig. Undra hur många morgnar stackars Linda har stått och väntat på mig medan jag har sprejat pufflugg, bytt kläder eller gjort nåt annat viktigt.
Under tiden låtsades vi vara turister:

1
 2  3

1 - Jag vid Folke Filbyter fontänen. (Där vill jag minnas att bad guy pappa Jim har hällt lite tvättmedel i sin ungdoms glada dagar...)
2 - Jag låtsades tillhöra en grupp tyska turister. Jag såg intresserad ut och låtsades att jag förstod vad guiden sa. En kvalificerad gissning är att hon pratade om Linköpings Blodbad. Det är inte så mycket mina tyskakunskaper utan snarare platsen för guidningen som gör att jag ger mig på en sån våghalsig gissning.
3 - Guiden började med sin blick febrilt söka på min kropp efter det obligatoriska orangea klistermärket som skulle bevisa min rätt att lyssna. (Eller så var hon lite tänd på mig.) När hon inte fann något sådant och istället började blänga avlägsnade jag mig lite smidigt från platsen.

Sen kom Linda och Gavin.
Åh vad kul att ses igen!
Så spännande att höra om deras liv i NY och allt som hänt sedan sist.



Efter middagen på Storan gick vi till Magnolias uteservering för dessert och kaffe. Jag frågade om Ragge fick sitta med och det fick han för den snälla servitrisan. Ragge, som hade suttit i bilen ett par timmar, var på hugget. Rätt vad det var satt jag med ett tomt koppel i handen och samma servitris ropade att det var en hund i baren. Typiskt Ragge att springa till baren direkt. Av alla ställen... Det hela blev lite pinsamt med han fick lov att stanna kvar på restaurangen, förutsatt att han hölls kopplad.

Eftersom vi alla är extremt lättfnissade hade vi mycket roligt åt översättningen av Magnolias dessertmeny. Det fanns många godbitar (hihi) det här är en av dem:


Vi undrade vem som har kommit på att träd smakar Créme Bruleé, och hur denna upptäckt i så fall gjordes?

Sen tittade Lindas pappa Hans och Inga-Lill förbi.


Resten av kvällen satt vi där och hade det bara bra tills de i princip kastade ut oss.

Jag är så glad att få se Linda igen.
Okej. Gavin också.

Nu är det bäst att knoppa. Imorgon väntar ridning på morgonen och grillfest hos Linda resten av dagen.

Konserten (Anna)

Det var en helt fantastisk konsert! Den går upp på en delad etta-plats med den på Stadion. Helt fantastisk. Det går ju inte beskriva hur bra det var. Men jag ska garanterat gå i Norrköping med. Det var många gamla låtar, det tycker jag är bra. Sen hade jag ju viljat höra Klåparen (en av mina favoriter) men den blev ju bortröstad... Synd. Utan dina andetag är ju jättebra med alltså, men Klåparen är ju Klåparen.

Jag var så lycklig  när konserten var slut. Det var så bra. Jag behöver ingen annan musik än KENT.



Som förband spelade Håkan Hellström. Det var skitbra det med. Det var två konserter i en. För Håkan kändes inte som ett förband, utan det var som en egen konsert. Han är också riktigt bra, tycker jag. (Ja, jag är ganska svensson....)



Lennart Hyland (Ninni)

I lördags var vi hos Barbro och Rolf i deras stuga utanför Bankekind.
Vi hade jättekul! Som vanligt alltså.
Vi körde Rolfolympics. (Det är obligatoriskt vid varje besök. Ni andra kanske skulle kalla det åtta-kamp.)
Jag kom sist...
Det bjöds på delikat mat också.
Och till den många minnen och ännu fler skratt.
Man kan tycka att det är lite av ett under att Anna och jag inte har fått fler bestående men av vår uppväxt...
Nävars. Bättre än vi hade det kan man nog knappast få.

Inläggets titel kanske verkar kryptiskt...
Men jag tror att det får förbli så.
Tingelingeling.


Pappa och Joppe med Sviestadsjön i bakgrunden.

     

      

     

      

Söndag (Ninni)

Ganska soft kväll.
Lite promenerande.
Sushi från Kikkobar.
En god bok.
Tvn är upptagen, Ragge kollar på nåt program om hunduppfostran(!).

Snart: Sängen.


100 krornor!!!!!!! (Anna)

Kent - here I come!



SKOREA! (Anna)

En av våra fina skyltar:
(ni kan aldrig gissa vem som gjort den...)


Min födelsedagsmiddag (Anna)

Igår var jag, mamma och pappa ute och åt. Vi åt på sangria. Det är gött vill jag lova. Jag åt svärdfisk. Mmmm. Efter det gick vi vidare och satt på BK's. Där tittade vi på folk och pappa drog roliga skämt. Till exempel sms-ter. Vilken ordvits.



(Pappa är inte jättebra på det sista kortet.)

Vi hade en jätterolig kväll!

Fredagen (Ninni)

Igår var Hanna och Jonas här.
Först gjorde vi mjölby i spöregnet.
Det var rea på Hemtex (!!!) så vi fyndade lite påslakan, täcken, dukar och annat smått och gott.

Sen spelade vi spel här hemma.

    

Det var så roligt!! Men vi tog lite pausar eftersom Hanna och Jonas var tvugna att hångla en stund så fort de svarade rätt på en fråga. Men det var bra! Medan vi väntade på att de skulle hångla klart hann jag göra långkok, baka surdegsbröd och göra en tjälknöl. Per hann byta motor på en bil samt cykla 5 mil.


På kvällen var det dags för återseende av gamla vänner.
Vi var bjudna till Camilla, Kristian och Viggo.

Vi bjöds på väldigt goda pajer (det är bra med kock-vänner! Det liksom garanterar gött käk.)
Vi gick husesyn i deras nya fina hus.
Och vi pratade.
Pratade, pratade och pratade.
Nu har vi nog pratat ikapp de här åren.


Viggo och Kristian


Per, Ragge, Camilla och Kristian framått småtimmarna.


Huvudpersonen Viggo däckade efter en stund. Det är jobbigt att ha gäster!

Vilken lycka att ha så många fina vänner!

Kalas (Ninni)

Det blir många kalas när Åsa är hemma.
I torsdags var det dags igen.

Kusinerna Daniel och Caroline kom på besök.


Felix - Superman!


Mia och Hugo


Wilma, Felix och Åsa.

Tidigare inlägg Nyare inlägg