Kellandersisters

Idag har jag varit och firat Joppes första födelsedag.
Nån present fick han inte - Ragge hade "glömt" att köpa - så han fick nöja sig med en vante.



En mycket stilig ettåring.



Det var helt sjukt kallt, -14 grader, så promenaden blev kortare är planerat.
Joppe tjöt och gnällde hela vägen hem över kylan. Ibland hoppade han även på tre ben för att vi skulle förstå att det var för kallt om tassarna och tycka lite synd om honom. Kanske eventuellt att nån ville bära honom hem... Men icke.
Ragge har inte riktigt samma problem med kyla. Han är ju, för att säga det snällt, lite rundare. Det finns lite mer underhudsfett där liksom. Eller ja, han är ganska tjock helt enkelt.



Vi tog en sväng i nya området.
Plopp, plopp, plopp säger det om husbyggandet där. Det ploppar upp nya hus hela tiden.
Det blir nog ett jättetrevligt område att bo i.



Mamma var giftig med kameran.
Det kan ha berott på att fingret hade frysit fast på avtryckaren...





När vi kom hem fick hundarna busa en stund men sen däckade de...


GammelGrappo. Han har så mycket starr att man kan se det på fotot till och med. Dessutom har han drabbats av ytterst selektiv hörsel. Han hör inte när man ropar på honom - men han hör när man skalar räkor eller öppnar kylen.



Ragge är verkligen en pösmunk.
Joppe är spänstig och smidig.
Och alltid glad.

Så. Det var allt på hundfronten för nu.