Kellandersisters

Igår var hela ursprungliga familjen Kellander på stan.
Anna behövde bikinisar och vi andra fick äran att följa med.
Det kändes lite som när man var liten och åkte bil.
Mamma och pappa fram, och Anna och jag i baksätet.
Fast med ganska stora skillnader.
Numera kan Anna och jag låta bli att kivas (oftast...). Ingen tvingar övriga familjen att lyssna på samma kassettband för 537:e gången. Vi är inte längre tvugna att distrahera Anna varje gång vi åker över en bro. Mamma blir inte ilsken om man spiller ner sig med nåt eftersom det inte är hon som måste tvätta.
Men precis som när vi var små blev mamma glassugen.
Vi åkte till Ikano.
Där trodde en vänlig kvinna i medelåldern att vi var turister och frågade om vi ville att hon skulle ta ett foto på oss allihop.
Det ville vi så klart.
Fast sen sabbade mamma alltihop genom att avslöja att vi var från Mantorp.
Kvinnan tyckte nog lite synd om oss att vi inte kom iväg på någon längre semester än så...



Den var en väldigt fin eftermiddag. 

Nu ska här jobbas en stund.
Morsning!