Kellandersisters

Idag har Karin och jag varit i skogen och letat kantareller. Jag ska få internationella matgäster framöver och då är det bäst att ladda upp med lite svenska råvaror.


Det är tur att Karin är med för jag är inget vidare på att speja efter svamp. Sist hittade jag dem inte ens när jag stod på dem. "Kan du kliva av kantarellerna" sa Karin.


Här är en farlig en. Inte ens jag kan förväxla denna med en kantarell. Det är för övrigt tur att jag inte är NO-lärare för jag är tämligen oduglig i skogen.


Har ni sett något så sött?

När vi åkte till svamspskogen låg en ensam kalv i en hage. Vi antog att mamma ko var någonstans i närheten. Men när vi åkte hem några timmar senare låg samma stackars kalv på samma plats och fortfarande ingen mamma ko i sikte. Vi fick lov att leka animal rescue och leta rätt på bonden.


Vi hittade bonden i en skördetröska på en åker. Han verkade tacksam för att vi sade till. "Di ä ju flockdjur så om en ä separerad från flocka är det oftast nåt fel" sa han på äkta östgötska. Jag tyckte så synd om den lilla gullekalven. Jag ville ta med honom hem och ha honom i soffan. Hoppas att det lilla livet hittade sin mamma igen.



När jag kom hem var det bara att ta tag i rensandet...


Lyckligtvis kom Anna och höll mig sällskap. Vi planerade gymnastikfesten som vi ska ha i morgonkväll.

Nu ska jag sova. Jag har erbjudit mig att hjälpa till att servera frukost på fritids imorgon så jag ska vara på jobbet strax innan sju.

Sov gott!