Blogga-ifatt-blogg/kameratömning (Ninni)

Det är lite mycket nu. Det har ju en tendens att bli så för oss lärare så här års. Nationella prov, kunskapsprofiler, omdömen, iup'er.... Kommer ni ihåg när det hette kvartsamtal? Nu borde det fasiken heta 5-timmarssamtal, för det är ungefär den tiden varje samtal tar att förbereda.

Fast nu skulle jag ju inte klagoblogga! Jag har skulle ju blogga ifatt-blogga! För det var länge sedan, kära läsare. Tur att Anna har hållit ställningarna under tiden. Mina kameror är nu tömda och här kommer lite random pics för er att avnjuta.


Vi börjar med en bild på Anna och mamma Eva som jag tycker om. Nu förstår ni vem Anna och jag har ärvt vår barnsliga sida av. ;)



En dag fick jag oväntat besök. Jag bjöd självklart på kaffe. (Antagligen äckligt. Det är lite av en risk att bli bjuden på kaffe av mig.) Först kom Camilla och Wiggo, och efter några timmar anslöt Anna2, Mikael, Maja och Agnes.



Jag vill ju gärna tro att alla barn kommer hit för att jag är en sån fantastiskt rolig och påhittig tant, men något säger mig att Annas studsmatta och Ragges lena päls lockar mer..




Förrförra helgen var vi på Bästa Show. Javisstja vi vann ju!! Hehe.. Jag har inga bilder från själva showandet (jag räknar med att ni redan har tittat på filmen;) ) men så här såg vi ut när vi spanade in motståndet. Heeela lag Wifolka taggade inför tävlingsstart. Eller?


Och så här såg det ut när vi vann. :) Glädjeyra!



För drygt två veckor sedan fick vi äntligen träffa världens raraste lilla Tova. Fullständigt bedårande är hon, denna nybakade lilla tös. Hon charmade oss alla fullständigt. Till och med Anna! Det var härligt att träffa Alle och Berta också, då det var ett tag sedan sist.






Förra veckan var jag och red som vanligt. På tisdagen hade jag världens bästa hopplektion. Det var så kul!!! Och på onsdagen hade jag världesn sämsta dressyrlektion. På något vänster hade mina ridkunskaper försvunnit under natten och jag kunde inte längre rida. Dottan var inte heller på sitt solskenigaste humör. Jag kunde nog egentligen ha suttit på en bygelhäst istället och resultatet hade blivit bättre. Men men, nästan en och en halv timmes dressyrlektion senare satt jag av och ville inte längre illtjuta, så man får nog ändå säga att det gick framåt.



I lördags var det så dags för gymnastiktävling igen. Tyvärr tog Lugi min kamera och stoppade i sitt minneskort i, så jag har inga bilder från tävlingen. Men så här såg det ut innan.

Julis bror Janno tyckte synd om oss i Wifolka, för alla andra klubbar har stora fanor eller skyltar med klubbens namn till defileringen och det har inte vi. Det ordnade han enkelt med lite kreativitet och en blompinne. Jag tycker att vår skylt var snyggast av allihop men tyvärr syns det inte riktigt på bilden hur fin den var.


Framhoppning! ;)


Defilering!


Anna körde glasögonormen genom hela defileringen till barnens förtjusning (eller förtvivlan?).


Det stör mig lite att vi inte har några bilder från när det visade sig att vi hade vunnit. Tjejerna blev överlyckliga och skrattade och grät om vartannat. Sällan har ett sånt fullständigt glädjefnatt skådats! Eller jo förresten, i tisdags blev det samma totala glädjechock i skolan. Förhoppningsvis kan jag bjuda på en tidningslänk imorgon så får ni se vad det handlade om. ;)

Nähä. Då får man väl fortsätta skriva IUP'er nu då.
Trevlig skrivning för mig och god natt till er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback