Kellandersisters

Är detta, ve och fasa, ett ålderstecken?

Strumpmärken.

Märken av strumporna har vi väl fått sen strumpan uppfanns. Inget konstigt där.
Skillnaden nu är att de där synnerligen oattraktiva märkena tar väldigt lång tid på sig att försvinna.
Hänger ni med?
Är det så att kroppen börjar bli gammal och långsam och inte ens orkar sudda ut strumpmärkena lite snabbt?
Vad kommer i så fall härnäst? Åderbråck? Gikt?
Och det är samma sak med glasögonen. När jag tar av mig dem har jag ett märke på näsan en lång stund innan det bestämmer sig att försvinna.

Anna hälsar att det tydligaste ålderstecknet ändå är när man får lång stjärt. För det får man tydligen som kvinna, förr eller senare. Hellre senare, säger vi.

Nåväl.. När vi ändå är inne på det här med att åldras.

Anna tog bort sin navelpiercing i söndags för det kändes som om den skulle fastna i trampolinen.
Detta gav henne ett filosofianfall i bilen hem.

Anna: Alltså Kristin (redan här misstänker jag ju något - hon säger bara Kristin när det är allvar) Jag tror jag vet varför du inte har tagit ut din navelpiercing än.
Kristin: Jaha... Ehh Varför då?
Anna: Du är rädd att du ska bli gammal. Du vill hålla fast vid din ungdom.
Kristin: Okej??
Anna: Ja, men du måste inse! Vi är för gamla för piercade navlar.
Kristin: Ja.. jo.. Du har nog rätt. Men att jag inte har tagit bort den beror nog mest på att jag inte vill att det ska bli ett fult märke.
Anna: Ja men tänk som jag! Vad är fulast liksom? Märke eller piercing? Och om du tar ut den nu hinner ju märket försvinna till i sommar.

Hon har nog rätt.. Det händer ibland.