Kellandersisters

Det har varit en rolig dag idag!
Först var jag bjuden på en hastig men smarrig trädgårdslunch i Trädgårdslund.
Deltagare: Hanna, Jonas, Håkan, Jane, Ragge och jag.
(Det blev ju lite bråttom iväg sen.. Jag minns inte, tackade jag för maten? Om inte, Tack för maten!)

Sen begav vi oss till Rappestad och ridlärar-Lotta.
Jonas och hans bror Martin hade aldrig ridit tidigare och ville prova. Dessutom ville de hoppa också.
Sagt och gjort. Lotta skakade fram en snäll ridskolehäst som skulle passa för uppgiften.


Hanna övervakar Martins graciösa uppsittning.
Hjälm och säkerhetsväst - check!


Minst en halvmeter skulle killarna hoppa... Just det, en halv meter..


Martins tjej Daniella hade inte ridit på många år och var också lite sugen på att prova. 
Det gjorde hon så bra så.

Killarna var faktiskt duktiga.
De lyckades till och med galoppera.
Samtidigt som de gjorde ljudeffekter.
Iiihaaa!
Dessvärre fanns det inga bilder på när Jonas rider.
Men enligt en säker källa (jag själv) så såg det mycket bra ut.

Hanna och jag passade också på att rida.


Först fick jag rida en ponny vid namn Sky.
Det var så sjukt roligt att rida dressyr igen.
Vet inte när jag gjorde det senast.
Lagom också att mjukstarta på en ponny.


Sen fick jag äran att sitta upp på vackra Dottan.
Vilken härlig känsla!

   
Tyvärr saknas det väldigt mycket muskler.
Hos mig alltså, knappast hos Dottan.
Fixade inte att sitta i traven några längre stunder direkt...


Avslutningsvis fick även jag ta några skutt på den väldigt snälla lektionshästen Utopia.
Oj, vad kul det var!
Nästa vecka ska jag vara hästvakt till Abbe och då blir det mer hoppa av.
Kanske att jag då vågar mig på lite större hinder.

Efter att ha ridit i en och en halv timma går man som en kobåjsare, i alla fall om man är ovan som jag.
Hanna sa att jag inte fick vara med på grisjakten.
Antar att hon menade att grisarna skulle springa mellan benen på mig.
Jag smygstrechade lite i en box efteråt när ingen såg.
Det hjälpte inte mot hjulbentheten.
Och det lär knappast hjälpa mot träningsvärken som strax lär infinna sig.
Men tror jag inte att jag kommer att vara ensam om att få svårt att gå upp ur sängen i morgon...