Kellandersisters

Imorse var jag och mamma och sjöng i kyrkan. Vi var inte så många som kom. Allt som allt (sopran,tenor,bas) var vi 12 st.

Och så fruktansvärt det lät! Första låten gick bäst. Inget anmärkningsvärt där faktiskt. Helt ok. Andra låten blev det värre och vi sjöng liksom i kanon. Tredje låten gick inte bara i kanon utan dessutom i olika tonarter i de olika stämmorna. Fjärde låten var så katastrofalt dåligt att jag skrattade högt och blev tvungen att ta mig för magen av skratt. Det lät inte ens som om kören och kantorn körde samma låt (jag är fortfarande inte säker). Efter det skulle vi sen tåga ut (även det blev fel då två gick iväg innan vi ens sjungit). Sen var man tvungen att gå "the walk of shame" där nerför altargången och med brännande kinder. Ja det var så pinsamt. Det var synd om stackarna i kyrkan idag.

Konfirmanderna (typ 30 stycken) verkade dock glada. Kören kraschade, gud så kul. Det var nog deras roligaste gång i kyrkan någonsin. Ja, det är ju illa när (nästan) hela kören står och skrattar istället.