Kellandersisters

Oj, vilken nervkittlare kvällens handbollsmatch blev! Vore det inte för domarn och för en herrans massa slarv i Mantorp så skulle vi vunnit. Nu blev det istället 27-27, men en riktigt rolig och spännande match. Jag vr inte speaker idag. Jag orkade inte stressa från jobbet och så. Nu hann vi ju för all del dit i riktigt god tid ändå. Men så mycket roligare det är att titta på matchen än att speaka! Jag hejade och fick ur mig allt jag hållt inne på som speaker och blev nästan lite hes. Ninni blev lomhörd efter alla mina busvisslingar. De mötte förövrigt AIK, så det var en massa AIK:are där och skrek: Heja Gnaget! (eller laget som Ninni trodde de skrek, och undrade vilket av lagen de menade). Själv skrek jag: Heja Mantorp och: Din sopa (till de i andra laget när de missade mål). Mycket rolig match, men synd att de inte vann. Det borde de ha gjort!


Här syns nr 15 Gustav Eka Ekdahl, nr 14 Patrik Patte Petersson, nr 6 Jonas Jojje-Bojje Bohlin, nr 4 Peter Pannbandet Widenberg och närmast nr 25 Carl Calle Wiklund.

In action. Heja Laget!