Kellandersisters

... är en skön känsla.

Idag har vi haft avslutning på gymnastiken.
Både gymnaster och föräldrar har sagt så fina saker att jag blir alldeles varm.
Och lite rörd.
Vi lägger ner mycket arbete på det här och det är belöning nog att se hur tjejerna och killarna utvecklas, inte bara fysiskt utan också som personer.
Men.
Det är ändå härligt att få höra hur mycket vårt arbete betyder för en del.

Vi fick fina saker också.
Och väldigt mycket blommor.

Linnéa hade gjort hjärtan av murgröna och målat fina krukor med streckgubbar som gjorde diverse gymnastiska övningar.

Emma hade skrivit två dikter till oss.

På gymnastik är du en fena,
Och vi börjar bli riktigt mjuka i bena.
Tack för en fin termin,
I höst kommer jag tillbaka med ett stort flin!

Gymnastik är världens roligaste sak,
Och du lär ut med dunder och brak!
Du är bäst.
Nu blir det fest!


Så här mycket blommor fick jag. Känns som om jag bor på Plantagen nu.

Jaha. Då var den här terminen slut.
Undrar hur länge det dröjer tills gymnastikabstinensen börjar kännas.
Och vad ska jag göra med alla lediga kvällar?
Nåja, jag har ju utvecklingssamtal hela maj månad så då lär det inte bli mycket ledigt.
Men sen!
Jag får nog skaffa mig en sommarhobby.
Kanske kasta varpa.
Eller fläta korgar.
Eller kanske trimma min cykel.

Nävars. Sommaren brukar gå fort nog ändå, utan att man behöver fylla den med onödigheter.

Puss på er!

Och än en gång,
Heja Cici!