Kellandersisters

Sitter här vid min dator. Fönstret på vid gavel. Duggregnet smattrar tyst utanför. Det luktar sommarregn. Fåglarna kvittrar. Ragge snarkar tyst mot min fot. Livet är bra.

Då. Då smäller det till som av en kulspruta på markisien (som jag inte hann dra upp innan det började regna igår kväll). En stor jävla kråka flyger hånskrattande iväg. Ja, jag lovar, den hånskrattade verkligen. Detta är vad den lämnade kvar. Skitkråkan dubbelbajsade på min fina markis. Ragge far upp och skäller på kråkan, säger några väl valda ord på hundspråket som förhoppningsvis kråkor förstår.



Så sänker sig återigen lugnet över Karlsbo.