Kellandersisters

För två år sen hade Linus 25-årsfest i Vadstena med några vänner. Det var heldrag på festen vill jag lova och alla var glada och fulla (utom "stackars Per" som fick köra). Själv hade Anna precis opererat knät och hoppade på kryckor. Allteftersom kvällen övergick till natt blev Anna tröttare och tröttare . Dessutom hade någon snott den ena kryckan! Anna ville så gärna få lite lugn och ro och gå och vila lite, och vart är det inte bättre att vila än i den ljudisolerade bastun? Visst vet ni, Anna går in och lägger sig och somnar självklart.
Vid femsnåret ringer Linus i panik till Ninni och Per och säger att Anna är borta? Tänk om hon har trillat i vallgraven? Han har ju letat överallt. Ninni och Per åker förskräckt tillbaka till Vadstena. Ungefär samtidigt har Anna vaknat i bastun. Hela lokalen (fabriken Sterisol) är öde och Anna har blivit inlarmad. För visst var det en uniformklädd farbror i 33-årsåldern som kikade in i bastun vid precis innan, men Anna gömde sig under bastuagregatet då hon trodde att denne kanske kunde vara farlig.
Men nu går Anna där, med en krycka, fram och tillbaks i korridorerna och undrar vad hon ska göra. Då kommer Linus, Ninni och Per och sagan får ett lyckligt slut. Vilken tur att de kom för att leta efter Anna i festlokalen igen. Annars kanske hon varit kvar där än.

Men detta minne påminner mig om att jag fortfarande saknar en krycka...