Armbryt - Armbrott (Ninni)
Ja, ni är många som har mailat och undrat hur det egentligen gick till igår när Per bröt av Filips arm. En befogad fråga naturligtvis, det är ju inte något som händer varje dag. Självklart tänker jag inte låta, er kära läsare, missa en sån delikat historia.
Dagen då Per tog armrytning bokstavligt. (Det går att hitta på hundra ordvitsar kring denna incident, men nu ska jag vara allvarlig ett slag så ni får höra den nakna, inte så vackra, sanningen.)
Kristin: Per, vad hände egentligen igår kväll?
Per: Ja, vi bröt arm.
Kristin: Ja, men var gärna lite mer detaljerad.
Per: Vi var hos Daniel och Cici. Daniels kompisar var där och vi drack åt mat.
Kristin: Vad bjöds det på?
Per: Lasagne och hallonpaj till efterrätt.
Kristin: Hur kom det sig att ni beslöt er för att ägna er åt bryta arm?
Per: Daniel skröt om att han hade slagit mig i armrytning en gång och så var leken igång.
Kristin: Är det sant eller bara ett rykte som någon illasinnad person (Daniel) har spridit ut?
Per: Det är sant.
Kristin: Vilken är din ursäkt för detta nederlag?
Per: Nja.. Jag slog honom igår iallafall.
Kristin: Kan du beskriva det ödesdigra tillfället då du tog armbrytning till en helt ny nivå?
Per: Jag gick en match mot Filip. Jag fick ont i axeln så jag tog i ännu mer för att jag skulle vinna snabbare och då gick hans arm av.
Kristin: Bara sådär? Hur visste ni att armen gick av?
Per: Dä small ju te utav bara helvete.
Kristin: Beskriv smällen.
Per: Det är svårt att förklara. Det lät som en knäpp men jävligt högt. Som att bryta av en kraftig pinne, fast högre.
Kristin: Och hur kändes det då?
Per: Ja, det var ju inte så kul. Stämningen dog om man säger så.
Kristin: Vet du hur offret, Filip, mår idag?:
Per: Ja det är bra. Han äter smärtstillande. No hard feelings, det var ju en olyckshändelse.
Kristin: Tack, Per, för att du så öppenhjärtigt ställde upp i denna rikstäckande intervju. Jag får komma på nåt bra sätt att belöna dig.
Bildbevis A
Har ni ännu inte fått nog av den här smaskiga storyn kan ni läsa mer på Cecilias blogg som ni hittar här.
Dagen då Per tog armrytning bokstavligt. (Det går att hitta på hundra ordvitsar kring denna incident, men nu ska jag vara allvarlig ett slag så ni får höra den nakna, inte så vackra, sanningen.)
Kristin: Per, vad hände egentligen igår kväll?
Per: Ja, vi bröt arm.
Kristin: Ja, men var gärna lite mer detaljerad.
Per: Vi var hos Daniel och Cici. Daniels kompisar var där och vi drack åt mat.
Kristin: Vad bjöds det på?
Per: Lasagne och hallonpaj till efterrätt.
Kristin: Hur kom det sig att ni beslöt er för att ägna er åt bryta arm?
Per: Daniel skröt om att han hade slagit mig i armrytning en gång och så var leken igång.
Kristin: Är det sant eller bara ett rykte som någon illasinnad person (Daniel) har spridit ut?
Per: Det är sant.
Kristin: Vilken är din ursäkt för detta nederlag?
Per: Nja.. Jag slog honom igår iallafall.
Kristin: Kan du beskriva det ödesdigra tillfället då du tog armbrytning till en helt ny nivå?
Per: Jag gick en match mot Filip. Jag fick ont i axeln så jag tog i ännu mer för att jag skulle vinna snabbare och då gick hans arm av.
Kristin: Bara sådär? Hur visste ni att armen gick av?
Per: Dä small ju te utav bara helvete.
Kristin: Beskriv smällen.
Per: Det är svårt att förklara. Det lät som en knäpp men jävligt högt. Som att bryta av en kraftig pinne, fast högre.
Kristin: Och hur kändes det då?
Per: Ja, det var ju inte så kul. Stämningen dog om man säger så.
Kristin: Vet du hur offret, Filip, mår idag?:
Per: Ja det är bra. Han äter smärtstillande. No hard feelings, det var ju en olyckshändelse.
Kristin: Tack, Per, för att du så öppenhjärtigt ställde upp i denna rikstäckande intervju. Jag får komma på nåt bra sätt att belöna dig.
Bildbevis A
Har ni ännu inte fått nog av den här smaskiga storyn kan ni läsa mer på Cecilias blogg som ni hittar här.
Kommentarer
Postat av: Anonym
hahahaha... man ska hålla sig på pers goda sida då...
Postat av: Ninni
Ja honom vill man inte mucka med!
Trackback