Kellandersisters

Helena och Josse har jag umgåtts med länge. Vi har aldrig varit normala.


(Jag tror det var modernt med page när vi var 13 år...)(Josse och Helena är väldigt fina på det här kortet, jag ser lite mongo ut, men jag bjuder på att jag aldrig varit snygg, men alltid varit för jävla rolig...)

Det var i samma veva jag hade fö mig att jag skulle bli karate-stjärna. Jag la dock ner dom planerna ganska fort, men jag känner att det kanske var dumt. Jag är ju fortfarande inte bra på något, och det kanske var mitt calling i livet.


Här övar jag med Alle. Hon ser inte så imponerad ut. Men även hon kör på den korta pagen, det känns ju skönt.